13:10:34
European championship 2014
I år hölls EM på ett väldigt speciellt ställe, i Baku, Azerbaijan. Inte nog med att det varit krångligt att hitta flyg, det krävdes även visum för att ta sig in i landet, och det har varit mycket dubbel information. Men till slut kom vi iväg på resan efter studentfirandet och allt stohej.
Ett riktigt häftigt land att resa till. Ett land man inte skulle komma på att resa till om det inte hade arrangerats en tävling där.
Vi reste natten till torsdagen ned till Kastrup, för att sedan ta flyget där ifrån till Istanbul. Från Istanbul till Azerbaijan. Tyvärr blev vi lite försenade med flyget från Istanbul då vi fick gå ombord väldigt sent, så vi missade vår start tid. MEn till slut kom vi iväg därifrån. Måste säga att maten vi fick på planet var riktigt god, för att vara flygplansmat. Förvånande minst sagt!
Väl framme i Baku fick vi ett varmt välkomnande av arrangörerna som hjälpte oss till rätta på flygplatsen, och genom alla olika kontroller.
De körde oss till ett hotell. Svårt att göra sig förstådd och förstå, då de knappt kunde engelska. Men till slut så kom vi fram.
Vi checkade in på hotellet... och strax där efter så kom hotellvärden och knackade på dörren och sa att toaletten inte fungerade, och vi fick gå på toa i lobbyn!? tummen upp, kände jag...
Vi gick ut för att handla lite vatten och smått och gott innan vi gick och la oss. Efter vår utevistelse så insåg jag att de har kört oss till fel hotell!? Det är inte alls detta hotellet som vi skulle bo på!? Då hade även arrangören sagt till oss att resten av det Svenska teamet bodde också på detta hotell, och allt blev kaos. MEn vi bestämmde oss för att sova på detta hotellet och checka ut dagen där på.
Sagt och gjort. Nu var det tävlingsdag för mig. Vi gick upp vid sju för att hinna äta frukost och sedan få skjuts till arenan. Konstigt nog kom vi ganska mycket före de andra som bodde på det riktigt officiella hotellet. Men det gjrode inget, då kunde man värma upp och känna på mattan ostört.
Mina nerver denna dagen var förvånansvärt lugna. Jag har nog aldrig känt mig så lugn inför en tävling, vilket var väldigt skönt. Måste ha varit för att jag inte hunnit tänka så mycket på tävling pga. allt om student osv. Men men.... I min grupp var vi 17 stycken tävlande och jag ahde startnummer 11. Vilket var skönt. Hinner man titta lite på de andra och se hur domarna ligger i poängen.
Första ronden blev jag lottad på Yantzu. Förstår inte hur jag alltid har tur med min lottning och får den katan jag vill ha... haha.
Går Yantzu klockrent. Kopplade bort hjärnan och lät kroppen få sköta allting vilket var skönt. Fick väldigt bra poäng på katan och i med att vi bara var 17 i gruppen var det bara en som skulle bort.
Nu var det bara att ladda om för Seienshin. Första gången med denna katan på EM. Tog det lugnt och det kändes bra faktiskt. Nöjd med katan och hyffsade poäng på denna delen också. Tillräckligt för att ta mig till finalen.
I finalen körde jag Kanku. Ryggen kändes sådär men tänkte att det är nu eller aldrig. Jag måste våga köra och inte hålla igen. Till en början gick det bra med kanku, men tappade balansen litegrann i ena yokogerin, som gjorde mitt lite stressad, och jag drog upp tempot då, istället för att ta det lugnt i mitt tempo, tyvärr. Men hoppet som jag var mest rädd för i katan gick riktigt bra faktiskt, ryggen höll och enligt åskådarna hoppade jag ganska högt, så de gjorde mig glad, dock landade jag på tummen så den gjorde lite ont, men vad gör det när ryggen håller sig hel!? :)
Jag är riktigt nöjd med mitt EM i år. Jag slutade på en 5:e plats och i med mina omständigheter runt om vart jag väldigt nöjd. Slog ned en del favoriter och ja, mitt mål var att ta mig till final omgången, sedan hur det skulle gå där, spelade ingen roll. Det jag kommer ta med mig från detta EM till nästa tävlig, det är att behålla lugnet.
Resten av katalaget gick det också bra för, Alicia slutade på en 6:e plats, Johan och Andreas 11 och 12.
Sedan skall vi inte glömma Milad som tog ett EM guld i herrarnas juniorklass samt domarna pris för den mest tekniska fightern! Grattis!
Sanne ett brons
Fredrik Olsson ett brons och Cissi ett brons!
Vi fick tillslut ett hotellrum på det andra hoteller efter mycket om och men. Måste säga att dom där Azerbaijanerna är väldigt bra på att ljuga en rakt upp i ansiktet, och stå för det.
Som jag sa i början var det mycket som var speciellt med detta EM. Inte nog med att man är i Azerbaijan, vi fick bland annat poliseskort till och från arenan och syonarat som var förvånansvärt bra i år! Det var varmt och vi hanns faktiskt att turista lite i landet innan det var dags för hemfärd, vilket kände märkligt bara det. Vi brukar aldrig ha tid för det, men nu hade vi det och landet i sig är verkar vara väldigt fint, de kör som galningar, deras kebab var fantastisk, magen var upp och ned under hela resan, och det var varmt!
Vägen hem var lite speciell också. Vi reste från Baku till London. I London skulle vi ha natten på sig... och jag sover aldrig mer så på en flygplats, då tar jag hellre in på ett hotell... Men men vi missade i vilket fall vårt flyg hem, så istället för att ha 7-8 h i London, så hade vi 18 h och flyget var försenat hem. Usch, på hemresan vill man bara komma hem, sliten och trött. Men vi fick gratis mat och frukost på flygplatsen, vilket vi tackar jätte mycket för.
En speciell resa i ett speciellt land, mett ett resultat som jag är jätte nöjd med. På återseende, nu ska jag bara ta det lugnt och landa och bara andas, ta in allt nytt som skett och sedan ta nya tag!
OSU!
//Chalita
Bilder kommer ;)
Ett riktigt häftigt land att resa till. Ett land man inte skulle komma på att resa till om det inte hade arrangerats en tävling där.
Vi reste natten till torsdagen ned till Kastrup, för att sedan ta flyget där ifrån till Istanbul. Från Istanbul till Azerbaijan. Tyvärr blev vi lite försenade med flyget från Istanbul då vi fick gå ombord väldigt sent, så vi missade vår start tid. MEn till slut kom vi iväg därifrån. Måste säga att maten vi fick på planet var riktigt god, för att vara flygplansmat. Förvånande minst sagt!
Väl framme i Baku fick vi ett varmt välkomnande av arrangörerna som hjälpte oss till rätta på flygplatsen, och genom alla olika kontroller.
De körde oss till ett hotell. Svårt att göra sig förstådd och förstå, då de knappt kunde engelska. Men till slut så kom vi fram.
Vi checkade in på hotellet... och strax där efter så kom hotellvärden och knackade på dörren och sa att toaletten inte fungerade, och vi fick gå på toa i lobbyn!? tummen upp, kände jag...
Vi gick ut för att handla lite vatten och smått och gott innan vi gick och la oss. Efter vår utevistelse så insåg jag att de har kört oss till fel hotell!? Det är inte alls detta hotellet som vi skulle bo på!? Då hade även arrangören sagt till oss att resten av det Svenska teamet bodde också på detta hotell, och allt blev kaos. MEn vi bestämmde oss för att sova på detta hotellet och checka ut dagen där på.
Sagt och gjort. Nu var det tävlingsdag för mig. Vi gick upp vid sju för att hinna äta frukost och sedan få skjuts till arenan. Konstigt nog kom vi ganska mycket före de andra som bodde på det riktigt officiella hotellet. Men det gjrode inget, då kunde man värma upp och känna på mattan ostört.
Mina nerver denna dagen var förvånansvärt lugna. Jag har nog aldrig känt mig så lugn inför en tävling, vilket var väldigt skönt. Måste ha varit för att jag inte hunnit tänka så mycket på tävling pga. allt om student osv. Men men.... I min grupp var vi 17 stycken tävlande och jag ahde startnummer 11. Vilket var skönt. Hinner man titta lite på de andra och se hur domarna ligger i poängen.
Första ronden blev jag lottad på Yantzu. Förstår inte hur jag alltid har tur med min lottning och får den katan jag vill ha... haha.
Går Yantzu klockrent. Kopplade bort hjärnan och lät kroppen få sköta allting vilket var skönt. Fick väldigt bra poäng på katan och i med att vi bara var 17 i gruppen var det bara en som skulle bort.
Nu var det bara att ladda om för Seienshin. Första gången med denna katan på EM. Tog det lugnt och det kändes bra faktiskt. Nöjd med katan och hyffsade poäng på denna delen också. Tillräckligt för att ta mig till finalen.
I finalen körde jag Kanku. Ryggen kändes sådär men tänkte att det är nu eller aldrig. Jag måste våga köra och inte hålla igen. Till en början gick det bra med kanku, men tappade balansen litegrann i ena yokogerin, som gjorde mitt lite stressad, och jag drog upp tempot då, istället för att ta det lugnt i mitt tempo, tyvärr. Men hoppet som jag var mest rädd för i katan gick riktigt bra faktiskt, ryggen höll och enligt åskådarna hoppade jag ganska högt, så de gjorde mig glad, dock landade jag på tummen så den gjorde lite ont, men vad gör det när ryggen håller sig hel!? :)
Jag är riktigt nöjd med mitt EM i år. Jag slutade på en 5:e plats och i med mina omständigheter runt om vart jag väldigt nöjd. Slog ned en del favoriter och ja, mitt mål var att ta mig till final omgången, sedan hur det skulle gå där, spelade ingen roll. Det jag kommer ta med mig från detta EM till nästa tävlig, det är att behålla lugnet.
Resten av katalaget gick det också bra för, Alicia slutade på en 6:e plats, Johan och Andreas 11 och 12.
Sedan skall vi inte glömma Milad som tog ett EM guld i herrarnas juniorklass samt domarna pris för den mest tekniska fightern! Grattis!
Sanne ett brons
Fredrik Olsson ett brons och Cissi ett brons!
Vi fick tillslut ett hotellrum på det andra hoteller efter mycket om och men. Måste säga att dom där Azerbaijanerna är väldigt bra på att ljuga en rakt upp i ansiktet, och stå för det.
Som jag sa i början var det mycket som var speciellt med detta EM. Inte nog med att man är i Azerbaijan, vi fick bland annat poliseskort till och från arenan och syonarat som var förvånansvärt bra i år! Det var varmt och vi hanns faktiskt att turista lite i landet innan det var dags för hemfärd, vilket kände märkligt bara det. Vi brukar aldrig ha tid för det, men nu hade vi det och landet i sig är verkar vara väldigt fint, de kör som galningar, deras kebab var fantastisk, magen var upp och ned under hela resan, och det var varmt!
Vägen hem var lite speciell också. Vi reste från Baku till London. I London skulle vi ha natten på sig... och jag sover aldrig mer så på en flygplats, då tar jag hellre in på ett hotell... Men men vi missade i vilket fall vårt flyg hem, så istället för att ha 7-8 h i London, så hade vi 18 h och flyget var försenat hem. Usch, på hemresan vill man bara komma hem, sliten och trött. Men vi fick gratis mat och frukost på flygplatsen, vilket vi tackar jätte mycket för.
En speciell resa i ett speciellt land, mett ett resultat som jag är jätte nöjd med. På återseende, nu ska jag bara ta det lugnt och landa och bara andas, ta in allt nytt som skett och sedan ta nya tag!
OSU!
//Chalita
Bilder kommer ;)